Lågpulsträning!

Det är sällan att vi kallar något för träning, snarare lek eller rörelse. Vi är ute i skog och mark och rör på oss helt enkelt, det kan vara gå, springa, hoppa, lyfta, klättra, balansera eller sitta på huk.

Inlägget innehåller annonslänkar till Bokus.

Spelar egentligen inte så stor roll vad man gör utan det viktiga är att man rör på sig och upplever naturen.

Naturlig rörelse

Kroppen är gjord för att rör på sig, vi är helt enkelt biologiskt anpassade just för att röra på oss, och det sätter igång mängder med hormonella aktiviteter som har positiv inverkan på livet. Alla vi människor bär på en fantastisk kraft och vi har så stora resurser vilka kan utvecklas enormt med små medel.

Efter att ha läst boken Kraftprovet av Christopher McDougalls – vilket är en bok vi rekommenderar alla att läsa, här beskrivs vi människor som potentiella hjältar. Intressant och tankeväckande!

Magnus, här Under vårt tak, har testat på lågpulsträning under ett tag. Dels för att det ska förbättra fettdriften vid långlopp (alltid tyckt det är oerhört spännande att se hur långt man kan springa), man ska alltså kunna springa längre och lättare på kroppens egen energi, och dels för att det är kul att prova på.

Lågpulsträning

Det enda som behövs vid lågpulsträning är en pulsklocka och ett stort tålamod!

Tanken är att man utgår från 180 hjärtslag per minut och subtraherar sin egen ålder (man kan göra mängder med tester och matematiska formler för att få fram ett övre tal men snittet brukar ändå hamna vid 180 för ”medelsvensson”).

Talet man får är max antal slag per minut (bpm) som ditt hjärta får slå när du är ute och springer. I Magnus fall gäller 180-46=134 bpm, pulsen får alltså inte överstiga 134 slag per minut under hans springturer på stigarna längs med sjön här hemma.

Så nu har det börjat lågpulstränats här Under vårt tak.

Tålamod och tid

Och tålamodet då? Jo det gäller att inte förivra sig och springa fort, för det går riktigt lååångsamt med en puls som inte får överstiga 134 bpm…

Lågpulsträning bör man hålla på med i ungefär två månader innan t.ex. en tävling för att det ska ha god effekt och första provet för Magnus blev Göteborgsvarvet. Väldigt spännande!

Göteborgsvarvet springs dessutom i sandaler från Luna, detta är inte så konstigt som det låter då Magnus under många år sprungit minimalistiskt och med ”skor” som låtit foten vara fri. Göteborgsvarvet klarades av på precis under två timmar och kroppen kändes väldigt pigg och fin efter målgång. Spännande det här!

Avslutande ord

Oavsett träning eller inte träning så har alltid glädjen och upplevelsen varit grunden, att ha friheten och möjligheten att kunna ge sig ut på en springtur är det viktiga. Det finns inga fartrekord eller tider som ska slås utan det är upplevelsen och njutningen av att kunna springa fritt som lockar och ger kraft.

Och nu efter Göteborgsvarvet? Ja då väntar Stockholm maraton! Kanske vi träffas där?

Mycket nöje
Magnus & Jenny