Det har nu gått två veckor på Whole30 och Helena kämpar på med mat, tankar och vardagspuzzlet! Synen på mat börjar nu förändras och tankarna på hur ”matkulturen” ser ut idag och hur den förändrats under bara de senast 20 åren börjar komma samtidigt som vändningen. Kroppen börjar vänja sig med den nya maten och tröttheten försvinner och ersätts av en lätthet!
Imponerande beslutsamhet och härligt läsning. Roligt, bra och målande skrivet – läs gästinlägget från Helenas om hennes andra vecka på ren och naturlig mat!
ÄRLIGT TALAT första halvan av andra veckan på Whole30 har varit ganska seg. Jag vet inte hur många människor jag mött som slängt ur sig ”Helena, du ser lite trött ut”. Mmm, jaa, jag har förstått det. Blir inte bättre. Har fått skylla på diverse sömnproblem, lite rörigt i livet just nu, att klockan faktiskt bara är sju på morgonen och att jag misslyckats med sminkningen uppenbarligen. Mamma sa till och med att ”du har ju påsar under ögonen”. Tack mamma, nu känns det mycket bättre!! Har liksom inte velat säga att det troligen kan ha med min ”lilla” kostomläggning att göra. Känns som att då skrämmer jag iväg alla potentiella paleolister. Men när jag är på topp och alla kommer beundra min energi, min styrka, min vackra kropp och min fantastiska hy, då ska jag stolt förklara hur fantastiskt detta är! Jag har också mötts av en massa skämt, som jag måste erkänna att jag skrattar gott åt. Jag föreslog att vi skulle göra en schematisk bild över en funktion på jobbet. ”Bra idé Helena, du kan väl göra en hällristning”. Eller som när jag njöt av ett par skivor parmaskinka (där enda tillsatsen var salt). ”Men hade dom parmaskinka på stenåldern”? Javisst, säger jag, ny forskning visar att de stenåldersmänniskor som levde i Italien åt massor med parmaskinka. (Egentligen tror jag de italienska stenåldersmänniskorna drack vin också, men det får ändå vänta ett par veckor till.)
Jag har lärt mig mycket hittills. Inte bara om mig själv, utan också om världen vi lever i. Som ni kanske förstått är jag mer eller mindre besatt av Ghee. Smälte mitt smör och lät det bubbla i sisådär 8 minuter. Silade ivrigt ner det i en glasburk. Kan meddela att glas spricker när det blir för varmt (jodå, fysikläraren hade rätt). Resultatet blev smält Ghee i hela köket. Ny dag, en erfarenhet klokare och en ny omgång med Ghee. Silar glatt ner det i en plastburk denna gång. Den ska minsann inte spricka. Nä, för den smälter istället (jaja, jag vet, fysikens lagar igen). Halva köket dränkt med Ghee. Nästa gång jag ger mig in på Ghee ska det silas ner i en annan kastrull och få svalna lite där först tror jag… Tänk vad utvecklande det är att göra en Whole30! Och så skrubbat köket blev, även om det fortfarande känns som att det finns en märklig lite fetare hinna på det mesta…
Jag känner att denna första halva av veckan på något sätt präglats av fysisk trötthet. Jag blir helt snurrig när jag cyklar till jobbet. Försökte mig på ett träningspass igen, men bara en timme denna gång. Yr, andfådd och genomsvettig. Läste igen i Paleo-Bibeln ”It starts with food” och där står minsann att vecka tre kan ”fysiska aktiviteter få ett uppsving och du kan upptäcka att ditt mentala fokus och fysiska koordination är bättre”. Åh, vad jag längtar till vecka 3 kan jag meddela!! Hade jag inte läst så mycket om hur bra många mår efter en Whole30 så hade jag nog gett upp nu och tänkt att min kropp behöver helt enkelt kolhydrater… Men jag ger icke upp!! Hela vägen fram ska jag!
Har funderat lite på vad vad jag åt som barn, då var jag väldigt smal och full av energi. Det var mycket kött, fisk och sallad. Mina föräldrar var inga direkta fans av varken potatis, ris eller pasta. Någon gång ibland bara. Brödet blev mest formfranska, och det tyckte jag inte om på den tiden heller, så kanske en smörgås om dagen eller max två. De enda bönor jag åt kom från en burk med tomatsås (Vita bönor i tomat), och det var inte ofta. Mjölk gillade jag inte så det drack jag så lite jag bara kunde. Tillsatser fanns inte på långa vägar så många som det gör nu! Godis fick man bara en gång i veckan och då cyklade vi till Pelles kiosk, ”en sån, en sån och två sånna”. Inte en skopa skruvar, en skopa persikor och två skopor dödskallar. Läsk på den tiden köpte man i 33 cl-flaskor. Inte i 1,5 liters pet-flaskor. Och man drack den med andakt, vem visste när denna manna skulle ramla från himlen nästa gång?! Nu kommer den om inte idag, så troligen imorgon, och allra senast till helgen. Ingen anledning till panik alltså! Vi kan fortsätta att hälla i oss! Jag ser onekligen ett mönster i hur jag, och troligen väldigt många med mig, förändrat sitt att äta. Att vårt hälsotillstånd förändrats, och i många fall försämrats, kan väl knappast undgå någon.
Jag har valt att undvika att äta tillsammans med andra än den allra närmsta familjen dessa dagar. Det känns lättast så för att slippa sitta och undra vad köttbiten stekts eller marinerats i, och vad det är för olja på salladen. En dag hade vi dock kvällsutbildning på jobbet och då blev vi bjudna på lite lättare förtäring. Jag visste om detta i förväg och hade preparerat mig med medhavda hallon-ägg-Frittata-muffins, grönsaker och lite av den italienska stenålders-parmaskinkan. Kändes väldigt okej att skippa baguetter, chips och läsk som dom andra åt. Det tog ungefär en kvart sen kommenterade mer eller mindre alla att dom blev så trötta efter maten. Jaha, sa jag lite syrligt (dags att betala tillbaka på alla skämt), så blir det när man inte äter Paleo! Nu var det dom som istället fick förklara sig med att dom jobbat sen klockan sju på morgonen. Måste erkänna att jag faktiskt kände en liten, liten triumf inombords! Förlåt!
Blanda vilt bland grönsaker du har hemma. Idag blev det tomat, spetskål och endiviesallad. Fräs en liten stund (foto Helena)
Vispa ihop tre ägg, salt och peppar. Lägg på frysta bär, här blev det hallon (foto Helena)
Njut av en frukostomelett med sallad till. Bären tycker jag personligen förhöjer frukostkänslan! (foto Helena)
Dag 10 klockan 14 vände det. Min kollega utbrister ”åh vad pigg du ser ut”. Ja! Äntligen har jag nått toppen, hoppas på lite nerförsbacke nu! Jag börjar äntligen må bättre och bättre. Tränade Body Combat idag på dag 14 och kände äntligen att orken och energin börjar komma tillbaka! Firade med räkor och aioli! Det var jag så grymt värd, det är så grymt gott och det är så mycket Paleo! Kroppen känns lättare och byxorna sitter snyggare även om det inte känns som jag gått ner så mycket. Men något händer med kroppen, den omformas och tarmen sköter sig snällt. Jag har en fräsch känsla i kroppen och själen. Det finns uppenbart många fördelar med Paleo, men den hittills enskilt största vinsten är att jag INTE HAR NÅGRA SOM HELST BLODSOCKERDIPPAR!!!! Missar jag att äta på ett par timmar så är jag fortfarande glad. Jag är inte beroende av mellanmål för att klara mig fram till nästa mål. Innan var jag som ett lejon. Fräste åt allt när det gått mer än fyra timmar sedan förra målet. Nu mår jag ”jämnbra” hela tiden!! Nej, jag har inte gråtit mera i soffan!
Whole30 hjälper mig att identifiera vad jag håller på med. Varför mår jag jättebra utan godissug, men bara för att arbetsgivaren ställer fram påskgodis blir jag så extremt väldigt och våldsamt godissugen!? Varför började jag häromdagen småäta av coctailtomaterna? Jo, dom är ju söta och goda… Men varför? Jag har börjat identifiera mitt ätbeteende och liksom studera det utifrån som en observatör, medan jag själv vilar tryggt i Whole30. Jag äter bara det jag ska och får, och det finns ingen diskussion eller pardon. Känner mig ibland lite orolig för hur det ska gå när jag successivt ska/kan börja introducera olika födoämnen. Men det är halva tiden kvar och det känns bra. Hoppas Paleo kan befästas ytterligare i mitt medvetande och få fäste för resten av livet!
Paleo har dock skapat ett nytt beroende hos mig. Har alltid tyckt om kaffe med mjölk. Men nu är jag plötsligt beroende av mitt svarta kaffe. Förmiddagens höjdpunkt! Jag vill passa på att tacka alla förfäder för att ni fixade så mina gener kan hantera kaffe. För kaffe i solen är verkligen underbart! Så fort solen tittar fram är jag beredd med min mugg. Så fyllt av njutning, så avslappnat och så nära min inre Flisa Hedenhös som jag kan komma mitt i stan! Ser väldigt mycket fram emot min andra halva av Whole30, med mera kaffe och flera sköna träningspass. En ren kropp och ett stabilt humör! Misstänker att min käre särbo också ser fram emot en lite mindre fräsig Helena.
/Helena
Det är så underbart att läsa hur ren och naturlig mat förändrar inte bara kroppen utan också tanken och inställningen till livet! Fantastiskt, vilka processer som sätter igång. Ska bli så spännande att fortsätta följa Helenas Whole30!
Läs om Helenas fjärde vecka med Whole30 vecka 4
Läs om Helenas tredje vecka med Whole30 vecka 3
Läs om Helenas första vecka med Whole30 vecka 1
Läs också Helenas tankar inför sin Whole30 utmaning
/Magnus & Jenny
